Sänt till Carl Bildt 90-11-02
Utlagt på Internet 96-10-29
Rolf Englund
1990 11 02
Mycket förtroligt Eyes Only
Du är besökare nr
Marshall-hjälpen och nästa svenska devalvering
Till Europa, däribland Sverige, överfördes via Marshall-hjälpen, från april 1948 t o m slutet av 1952 gåvor och lån på 12 500 miljoner dollar.
Biståndet bestod i huvudsak av USA-tillverkade varor, som till övervägande del lämnades som gåvor. Huvudmottagare var:
miljarder USD
Frankrike 2,6
Storbritannien 2,3
Västtyskland 1,2
Nederländerna 1,1
Italien 1,1
Grekland 0,8
Österrike 0,8
Som framgår av bif. uträkning motsvarar Marshall-hjälpens
12 500 miljooner dollar i penningvärdet 1948/52
68 250 miljoooner dollar i penningvärde 1990.
För att få en uppfattning om storleksordningen kan man
jämföra med att det nu beräknas kosta 100-130 000 miljooner dollar att baila ut de amerikanska Savings and Loans. Inklusive ränta, adderad men inte diskonterad till nuvärde, anses utbailningen kosta lågt räknat 350 000 miljoooner dollar.
Nåväl, Marshall-hjälpen motsvarar alltså i dagens USD cirka 68 miljaarder dollar.
Med dagens kurs SEK/USD på cirka 5:60 uppgick alltså den totala Marshall-hjälpen till 382 miljaaarder svensk kronor.
Enligt dagens Dagens Industri (2/11) uppgår Sveriges utlandsskuld till 454 miljaarder kronor:
- Enligt färsk statistik från Riksbanken var statens och Riksbankens nettoskuld den sista juni i år nere i 59 miljarder kronor (i slutet av 1982 var nettoskulden 136 miljaarder, varav staten 94, privata sektorn 66 och valutareserven + 25 miljarder).
Valutareserven har ökat till 77 miljarder.
Men den privata räntebärande nettoskulden till utlandet är uppe i 473 miljarder. Det är en ökning med mer än 200 miljarder på ett år.
Jag vill erinra om att jag vid Nationalekonomiska Föreningen
debatt med finansminister Kjell-Olof Feldt
den 24 januari 1990
sade att "finansministern, vad han då än heter, har hyggliga chanser att under 1991 kunna peka på att inflationen ser ut att gå åt rätt håll. Vare sig i England eller i Sverige är det numera budgetunderskotten som driver på ökningen i olika M. Tvärtom. Det är i stället kreditexpansionen inom banksystemet som kan bli boven i dramat.
En snabbt växande utlåning mot säkerhet av aktier och fastigheter, som har stigit kraftigt i pris, om än inte i värde, både i England och i Sverige, är numera motorn i penningmängdens ökningstakt...
Jag fick inget bra svar av Feldt, men utvecklingen därefter har onekligen besvarat den frågan eftertryckligt - den nu stora lånestocken medför en stor förändring för Sverige.
Min tes är nu att om det skall devalveras så är det av avgörande strategisk betydelse - ekonomiskt och politiskt - att devalveringen kommer före valet.
Vid en diskussion häromdagen härom med Mats Johansson uppmanade han mig att kontakta Carl-Joahn Westholm om möjligheterna för Ekonomifakta att ordna ett seminarium om lånestocken och dess betydelse.
P.S. Den som tycker att det verkar osannolikt att den svenska utlandsskulden är större än Marshall-hjälpen kan sätta värdet av den svenska kronan till 8 kr per dollar istället. Då blir Marshall-hjälpen 68 x 8 = 544 miljaarder.
Det är kanske mera sannolikt. Men det implicerar en kraftig svensk devalvering.
3.
Fråga:
Hur mycket är - i SEK 1990 - 12 500 miljooooner dollar 1948-52.?
Svar 1:
GNP implicit price deflator 1948 = 23.6
1949 = 23.5 24.3
1950 = 23.9 medeltal 121.6/5
1951 = 25.1
1952 = 25.5
index
1989 = 126.3 126.3/24.3 = 5.20
index
1990 = 132.6 5.46 (5.20 x 0.05)
USD/48-52 12 500 = USD/90 68 250 (12 500 x 5.46)
USD/90 68 250 = SEK/90 382 200 (68 250 x 5:60)
miljaaarder
--------------------
Svar 2:
1 USD = 5:- 1948-50
USD 48/52 12 500 = SEK/49 12 500 x 5 = 62 500 MSEK
62.5 SEK Miljarder 1949 basår 10,75 x 62.5 = 671.875
t o m 1989 672 MSEK/89
10 % därtill 67
-------
739 MSEK/90
miljaaarder