När stiger villapriserna igen?


av Rolf Englund artikel i Sunt Förnuft nr 5/95
Nyligen meddelade Bengt Turner, docent vid Institutet för bostadsforskning, att han och hans kollega Tommy Berger hade räknat ut att cirka 130 000 svenska familjer bor i småhus där lånen överstiger marknadsvärdet. Dom ligger 20 miljarder kr back. Alla har det inte så benådat som statsminister Carlssons bostadsrättsförening, ansluten till fackföreningsägda Riksbyggen, som fick sina lån delvis efterskänkta av BPA, Sparbanken (som fått en miljard av skattebetalarna) och SBAB (Statens Bostadsfinansierings AB).

- Folk sitter kvar i sina bostäder och äter knäckebröd, sade Konsumentverkets bostadsrättsexpert Sverker Thorslund i en DN-kommentar. Enligt hans beräkningar har cirka 180 bostadsrättsföreningar försatts i konkurs de senaste två åren. SBAB uppger att de har rekonstruerat 240 föreningar och har ytterligare 300 föreningar under arbete.

Tänk om man vore fastighetsbolag, suckar nog många vid köksbordet i sitt överbelånade hus när de tar kvällens sista knäckebröd. Om man vore Fastighetsbolaget Spekulanten vore det ju bara att gå i konkurs och nybilda Fastighetsbolaget Spekulant 95 och ropa in fastigheten utan alltför mycket besvärande skulder. Då fick bankerna och SBAB ta den stora förlusten.

För privatpersoner är situationen annorlunda. Man kan visserligen gå i konkurs, men därvid blir man bara av med huset/lägenheten, medan skulden kvarstår. Därmed kan banker och stat pressa privatpersonerna. De som har betalat bara en liten insats kan välja att lämna tillbaka bostadsrätten efter viss tid och vara fri från vidare betalningsansvar, något som HSB och Riksbyggen och kreditgivarna fruktar. Bostadsrättshavaren är då visserligen inte längre bostadsrättshavare men kan förmodligen bo kvar som hyresgäst.

Men den som har köpt en villa med äganderätt eller har betalat en hög insats eller ett högt pris för sin bostadsrätt kan pressas hårt. Om man går ifrån lägenheten ju insatsen förlorad. Ju högre insats som har betalats desto högre månadsavgifter kan bankerna och SBAB förmå de boende att betala för få bo kvar. De boende hoppas att bostadsmarknaden skall vända, räntorna sjunka eller inflationen skjuta fart igen och de därigenom på något sätt skall få det bättre. Det är genom att spela på sådana förhoppningar som bankerna och SBAB får boende att bita ihop tänderna runt knäckebrödsskivan och hosta upp den ränta och månadsavsgift som krävs för att det hela inte nu genast skall sluta i konkurs.

Men tänk om det inte vänder i tid. Då blir det ändå konkurs och mycket knäckebröd har då ätits i onödan. Men kreditgivarna har ju fått en hel del i sitt räntegap under tiden och hamnar i alla fall inte i ett sämre läge.

Det riktigt absurda är dock att det kan komma att visa sig att fallande räntor, när de kommer, inte blir räddningen utan tvärtom dödsstöten för många nyproducerade villor och bostadsrätter. Skälet till det är att när räntorna faller så faller räntorna, men inte för alla. Räntorna faller i de äldre husen. Men räntorna faller inte i de nyproducerade husen. Där kommer räntorna fortfarande att stiga under många år framåt i takt med att räntebidragen trappas av. De nyare husen med statliga lån kommer att se hur boendekostnaderna sjunker i takt med räntan i det äldre beståndet samtidigt som deras egna räntekostnader fortfarande stiger.

Är det då lönt att äta knäckebröd om man bor i ett nyproducerat hus?

Det är just frågan.

Feedback welcome to e-mail:englund@bahnhof.se