RRV skall granska statlig verksamhet och härigenom bidra till en ändamålsenlig, säker och effektiv statlig förvaltning samt till effektivitet i statliga åtaganden. RRV skall vidare genom kontrollerande, främjande och rådgivande insatser verka för en säker och ändamålsenlig ekonomiadministration av hög kvalitet statlig verksamhet.
Revisionen skall bedrivas oberoende men RRV skall samtidigt i sin verksamhet bistå Regeringskansliet, myndigheterna m.fl. genom kunskapsöverföring, rådgivning och stöd samt ge underlag för regeringens arbete med att ompröva statliga åtaganden.
Riksrevisionsverket lyder under den för statsförvaltningen ansvariga regeringen, som har rätt att utöva informell och dold styrning av verket och ta verkets personal i anspråk för direkt regeringsstyrda uppdrag.
Revision av statsförvaltningen genomförs nu både av riksdagens revisorer och av regeringens riksrevisionsverk. Denna dubblering har diskuterats genom åren utan att man nått en lösning. Frågan utretts på nytt av regeringens stabsmyndighetsöversyn (SOU 1997:80) och av riksdagens revisionsutredning.
Revisionen genomföras av organ som garanteras en självständig och oberoende ställning i förhållande till dem som beslutat om och ansvarat för genomförandet av den statliga verksamheten. I flertalet länder skapas garanti för detta oberoende genom att revisionens ställning och uppgifter regleras i grundlag.
G. Rune Berggren (generaldirektör och chef för riksrevisionsverket 1974-1986) nu verksam hos Den Nya Välfärden, vill förstärka den statliga effektivitetsrevisionen genom sammanslagning av riksdagens revisorer (RR) och Riksrevisionsverket (RRV) (Dagens Industri 98-09-02). Ett annat förslag är att inrätta ett centralt rationaliseringsverk (Danne Nordling i Dagens Industri 98-09-24), medan andra, företädesvis konsulter, i stället vill utnyttja existerande konsultföretag. De hävdar att ett rationaliseringsverk för hela offentliga sektorn blir en del av den struktur den ska granska och därmed själva blir en del av effektivitetsproblemet.
Rationalisering är heller inte liktydigt med kostnadssänkning, även om det kan gå ut på det. Det är till och med så att kostnadssänkning kan vara skadlig som utgångspunkt, i varje fall om målet är en rationellare verksamhet. Den offentliga produktionen är dominerad av ett kostnadstänkande. I de offentliga räkenskaperna redovisas en tjänsteman främst som en kostnadspost. I organisationer som verkar på marknaden (företag) ser man på om en person, eller en verksamhet, drar in intäkter som överstiger kostnaderna.
Med internationella förebilder är den naturliga lösningen att all revision av statsförvaltningen läggs under riksdagen.
Under riksdagen bör därför, enligt G. Rune Berggren, skapas en professionell revisionsmyndighet genom en sammanslagning av riksrevisionsverkets revisionsverksamhet och riksdagsrevisorernas nuvarande kansli. Denna myndighet bör i lag garanteras en fristående ställning och genomföra och avrapportera sina revisioner på eget ansvar.
Den bör ledas av en riksrevisor och kan lämpligen överta beteckningen riksrevisionsverket. Verkets ansvar bör omfatta både redovisningsrevisionen (den så kallade årliga revisionen) och effektivitetsrevisionen. Alla revisioner ska avrapporteras till riksdagens revisorer.
Riksdagens revisorer bör, enligt G. Rune Berggren, behållas men befrias från revisionsuppgifter. I stället bör de bilda ett permanent utskott, vars uppgift ska vara att behandla och för riksdagen redovisa de revisionsrapporter som riksrevisionsverket avlämnar samt föreslå vilka åtgärder riksdagen ska vidta med anledning av rapporternas innehåll. Genom dessa förändringar skulle Sverige få en enhetlig och slagkraftig effektivitets- och redovisningsrevision som fyller kraven på oberoende och självständighet enligt internationella standarder.
Några böcker:
Vad kännetecknar ledning av stora organisationer? I vilka avseenden finns skillnader mellan näringsliv och offentlig förvaltning? Är det fråga om två skilda världar – eller är ledningsarbetets förutsättningar, former och förnyelsetrender i grunden likartade?
Ehn, Peter, 1954- Titel: Maktens administratörer : ledande svenska statstjänstemäns och politikers syn på tjänstemannarollen i ett förändringsperspektiv Stockholm : Univ., 1998