DI 1997-08-22 Kampen om skatterna Anders Isaksson

... Idén bakom 1991 års skatteomläggning var raka motsatsen, att göra skattesystemet robust och förutsägbart. Problemet var bara att inkomstkalkylerna drog ut linjen från det sena 1980-talets extrema konsumtionsboom, de förutsatte fortsatt momsbelagd konsumtion med lånade pengar, högt bostadsbyggande och en fors av reavinstskatter från fastighetsmarknaden. D en enda kalkyl som höll var bolagsskatten: sänkningen av den nominella skattesatsen från 56 till 28 procent och upprensningen i avdragsfloran har ökat bolagens effektiva skattebelastning från 19 till 25 procent. Tvärtemot vad som ofta påstås betalar bolagen i dag dubbelt så mycket skatt som före reformen och ingen börsskribent reserverar sig längre för potentiella skatteskulder i sina prognoser om framtiden.

... De senaste dagarnas fanfarer om stigande konsumtion handlar om att landet nu segat sig upp till 1992 års nivå, det år när konsumtionen störtdök, riksbanken försvarade kronan med 500 procents ränta och bank- och fastighetskrisen kulminerade. Det är fortfarande långt kvar till normala tider.

Bakom den sjunkande arbetslösheten i exempelvis USA och England finns heller inga hemligheter, där handlar det i stället om en stadigt stigande efterfrågan.

Visst, tryggheten till anställningen är sämre, facket svagare, statens ansvar för inkomsttryggheten mindre, inkomstklyftorna större, skatterna lägre och centralbankernas ledning kanske snäppet smartare, men det avgörande är att människor ökar sin konsumtion i samma takt som deras inkomst stiger.

H är har politikens fokus i stället legat på statens affärer, regering och riksdag har rivit åt sig stora delar av den kommunala skattebasen och gjort statsfinanserna extremt konjunkturkänsliga. Eftersom staten nu tar in 60 till 70 procent av varje intjänad krona ger varje procent upp eller ned i sysselsättningen enorma utslag på saldot i statskassan.

Ju mer optimismen växer bland prognosmakarna om att Sverige bottnat och att pilarna nu pekar uppåt, desto större blir de prognostiserade överskotten i regeringskansliets räknedosor. ..