Anders Sundström

Göran Persson

Sundström i Rosenbad

Sydkraft

SAP

Home

Artikel av Anders Sundström 1996-12-09 Artikel i DN-debatt En stabil och säker energiförsörjning är av största betydelse för Sveriges utveckling, sysselsättning och välfärd. Våra svenska naturtillgångar utgör en enorm resurs för det svenska folkhushållet. Malmen och skogen måste kunna vidareförädlas med hjälp av trygg försörjning av el till konkurrenskraftiga priser. Bara skogen står idag för halva Sveriges exportinkomst. Trygg energiförsörjning är också viktigt för övrig industri, transporter och småföretag. En stark basindustri är också en avgörande förutsättning för välfärdssamhället. Skolan, vården och omsorgen kräver de skatteinkomster som förädlade naturtillgångar drar in. Sverige har dessutom ett klimat som gör att hushållens uppvärmning kräver stor energiförbrukning. Därför går det inte att överskatta betydelsen av trygghet i vår svenska energiförsörjning. Tillgång till el till konkurrenskraftiga priser är således ytterst betydelsefullt för det svenska välståndet. Ungefär hälften av vår elproduktion kommer idag från kärnkraften. Varannan lampa, vartannat smältverk och varannan pappersmaskin hämtar bildligt talat sin elektricitet från kärnkraften. Det betyder att Sverige är ett av världens mest kärnkraftsberoende länder. Detta ensidiga beroende kan vid en ytlig betraktelse se tryggt och stabilt ut. Men ensidigheten innebär samtidigt att många ägg har lagts i samma korg. Sårbarheten skulle därför minska om vi kunde tillföra konkurrenskraftig el från småskalig produktion i väsentligt större utsträckning än idag. Det finns risker med kärnkraft. Skulle en olycka eller allvarlig incident inträffa utomlands eller i vårt eget land skulle det ha omedelbar och stor påverkan på opinionen. Starka folkliga krav skulle resas på snabbavveckling av alla våra tolv reaktorer. Få politiker, fackföreningsledare och näringslivsföreträdare skulle ställa sig upp och försvara den svenska kärnkraften om gräs, vatten, djur och människor smittas av radioaktivt nedfall - oavsett om källan finns inom vårt eget lands gränser. Panikavveckling skulle omedelbart leda till kraftigt stigande elpriser. Det vore ett dödligt hot mot vår basindustri och därmed också mot vår välfärd. Jag tror det är få som idag kan föreställa sig den mardröm som skulle bli verklighet om elpriserna för vår elintensiva industri skulle fördubblas. Våra kärnkraftsverk blir äldre för varje dag som går. Nästa år är den äldsta reaktorn 25 år gammal. Dessutom är alla tolv reaktorerna byggda inom en relativt kort period. Även om de idag fungerar på ett förhållandevis säkert och stabilt sätt kommer de inom den närmaste framtiden att börja sjunga på sista versen. Det borde stämma till eftertanke - inte minst hos de svenska industrialister som vet betydelsen av långsiktigt trygg energiförsörjning. För industrins skull måste vi därför påbörja omställningen av vårt eget energisystem nu för att vi ska hinna bli färdiga till den dag då den sista reaktorn oundvikligen blir för gammal. Helt enkelt minska sårbarheten och öka tryggheten i den inhemska energiförsörjningen. Därför drog den socialdemokratiska partikongressen upp tydliga riktlinjer för den framtida energipolitiken. Utgångspunkten är folkomröstningens beslut om att vi med hänsyn till sysselsättning och välfärd successivt ska växla till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Energikommissionen bedömde att det nu är möjligt att börja denna växling. Kongressen beslutade därför att omställningen ska inledas och genomföras i en takt som avgörs av hur vi lyckas med hushållning med el och tillförsel från konkurrenskraftig och miljövänlig elproduktion. Omställningen ska genomföras så att den elintensiva industrins konkurrenskraft inte äventyras. Det är mot denna bakgrund som regeringen nu diskuterar med de andra partierna på vilket sätt omställningen av energisystemet ska inledas. Ambitionen är att nå en överenskommelse med så många partier som möjligt. Det är viktigt att industrin och hushållen får spelregler som sträcker sig längre fram än till nästa val. Men omställningen av energisystemet är ingen enkel process. Den måste utgå från realistiska föreställningar om möjligheterna och kostnaderna för att producera el och hushålla med energi. Det har därför för mig som näringsminister med ansvar för energifrågorna varit utomordentligt viktigt att i överläggningarna försöka nå en samsyn om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en omställning. Lättsinne och luftslottsbyggande är oacceptabelt när en så viktig fråga som energiomställningen ska avgöras. Därför ställde jag i början av hösten upp tre viktiga förutsättningar som de partier som ville vara med om en uppgörelse skulle ställa upp på. Det handlade om att acceptera att elbehovet i framtiden kommer att vara minst lika stort som idag. Det handlade om att kärnkraftens ersättningen ska vara ekologiskt uthållig. Det handlade om att man skulle vara beredd att ta minst en reaktor ur drift inom fyra år. Samtliga partier utom moderaterna och folkpartiet svarade ja på frågorna. Det innebär att det nu finns en stor majoritet i riksdagen för att påbörja omställningen under ansvarsfulla former. Det är mycket glädjande. Moderaterna driver nu en skrämselkampanj mot omställningen av gammalt känt märke. De har signalerat att de inte är beredda att påbörja omställningen genom att ta en reaktor ur drift. Därför har de ställt sig utanför de fortsatta samtalen. Det beklagar jag. Men det hindrar inte andra partier från att redan nu gå från ord till handling och starta den omställning som förr eller senare ändå måste påbörjas. De partier som är kvar i överläggningarna är nu överens om att det finns bra förutsättningar för att börja omställningen. Vi har inom landet stora förnybara energikällor. Det svenska skogsbruket kan producera ytterligare stora volymer råvaror. Vattenkraften kan användas effektivare. Vinden kan producera mer el. Hushållens elsparande kan förbättras utan långsiktigt stora kostnader. Det finns många lovande tekniker som är under utveckling. Men kostnaderna måste sänkas och tillförlitligheten öka. Därför eftersträvar jag ett tydligt beslut under den innevarande mandatperioden om att ta minst en reaktor ur drift. Men det är viktigt att omställningen inleds på ett sådant sätt att den också kan slutföras. Därför måste avvecklingen genomföras i samma takt som vi lyckas få fram tillförsel från konkurrenskraftig och miljövänlig elproduktion och effektiv hushållning med el. Det förutsätter stora samhälleliga insatser inte minst när det gäller att utveckla den nya energitekniken. Detta måste bli en central fråga i den överenskommelse som kommer att presenteras inom kort. Därför arbetar vi just nu intensivt med att ta fram omfattande program för tillförsel och hushållning. Det finns de som nu förbehållslöst kräver att en reaktor ska vara avstängd innan valet 1998. Men för mig är inte datumexercisen det viktigaste. Det helt avgörande är att vi klarar att fullfölja hela den gigantiska utmaning som omställningen av energisystemet innebär. Det kräver att omställningen redan i sin linda genomförs på ett omsorgsfullt sätt genom tillräcklig tillförsel och hushållning som ersättning även till den första reaktorn som tas ur drift. Klumpigt och fyrkantigt skött riskerar omställningen att innebära stigande elpriser och hotad sysselsättning. Rätt avvägd och genomförd driver omställningen fram industriella fördelar och ökar Sveriges konkurrenskraft. Om vi utnyttjar alla våra möjligheter klokt och ansvarsfullt är jag fullt och fast övertygad om att omställningen kommer att visa sig betydelsefull för svensk industri. Och därmed också för vår sysselsättning och välfärd. Anders Sundström (s) Näringsminister