Anders Sundström Göran Persson Sundström i Rosenbad Sydkraft SAP Home

Artikel av Anders Sundström 1997-05-29 Debattartikel i Svenska Dagbladet Uthållig tillväxt och miljöpåverkan är en av vår tids viktigaste frågor. Det kommer att bli smärtsamt tydligt i takt med att den globala befolkningsökningen ställer allt hårdare krav på jordens natur och råvarutillgångar. Därför förklarar sig nu allt fler beredda att anta den utmaning som ligger i bygga om nationer och samhällen till ekologiskt uthållighet. Allt fler inser också att det är vi i den rika världen som måste leda utvecklingen och utgöra de goda exemplen. Helt enkelt visa att det är önskvärt med en hög och stigande levnadsstandard, och att det är fullt möjligt att kombinera med en ekologiskt hållbar utveckling. Det handlar om att varsamt bruka, inte förbruka, våra naturresurser. För socialdemokratin innebär detta ett nytt utvecklingsuppdrag. En reformistisk utmaning fullt i klass med tidigare moderna politiska landvinningar - demokratins insteg i samhällslivet och välfärdsbygget. Att steg för steg bygga om vårt samhälle - våra bostäder, transportsystem, industriella processer, energiproduktion - är en hisnande, djärv uppgift. Den politiska kraft som inte förmår transformera denna ambition till konkret samhällsförändring kommer att dömas hårt av framtidens generationer. Men modernisering och utveckling kräver kontakt med och insikt om den nya verkligheten. Att söka lösningar i det förgångna, att rulla utvecklingen tillbaka till äldre tiders produktionsvillkor och tekniska lösningar, vore omodernt och djupt felaktigt. Det är den nya tekniken som är vår bästa vän. Energiproduktionen är ett område med omfattande miljöpåverkan. Sverige har här hittills varit föregångare. Exempelvis har vi låga utsläpp av koldioxid, därför att nästan hela vår elproduktion kommer från vattenkraft och kärnkraft. Men det finns risker med kärnkraft. Riskerna växer i takt med reaktorernas ålder. En olycka skulle kunna få ohyggliga konsekvenser för människor, miljö, välfärd och sysselsättning. Kärnkraft förutsätter användning av en ändlig naturresurs. Avfallsfrågan är inte löst. Därför har svenska folket bestämt att kärnkraften ska bytas ut mot annan, ekologiskt uthållig energiproduktion. Nu finns kunskapen och alternativen att inleda omställningen. Att utveckla ett nytt energisystem baserat på förnybara energitillgångar och bränslen - utan att äventyra välfärd och sysselsättning - är själva utgångspunkten. I energiöverenskommelsen har därför socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet enats om att under en sjuårsperiod satsa nio miljarder kronor på att stödja framväxten av förnybara bränslen och energieffektivisering, på forskning och utveckling, på demonstationsanläggningar. Ovanpå denna satsning kommer alla enskilda företags och privata intressenters insatser. En mängd forskningsinstitutioner, högskolor, universitet, företag, stiftelser och organisationer involveras. Inberäknat företagens investeringar i teknikutveckling och nya anläggningar och hushållens investeringar i bostäderna beräknas satsningen omfatta hela 25 miljarder kronor. Energiöverenskommelsen innebär därför en historiskt stor satsning på forskning och teknisk utveckling. Bara på forsknings- och utvecklingsidan innebär överenskommelsen en fördubbling av de statliga insatserna på energiområdet. Den nya energitekniken baseras huvudsakligen på den senaste tidens tekniska landvinningar och kunskaper. Två centrala forskningsområden är tillämpningar inom energiområdet för bio- och informationsteknik. Inom energiförsörjningsområdet bedrivs idag grundläggande forskning inom ett antal väsentliga områden som vattenkraft, vindkraft, solceller, syntetisk fotosyntes, termiska processer för elgenerering, förbränning och förgasning, gasturbiner, bränsleceller, material- och högtemperaturfrågor, supraledare och kiselkarbider. Inom värmekrafttekniken är kraftvärme från biobränslen viktigt. Elproduktion från biobränslen i stor skala förutsätter ett högre elutbyte och lägre produktionskostnader än vad dagens teknik medger. Mycket stora insatser kommer nu att göras för att utveckla teknik för bland annat förgasning av biobränsle. En försöksanläggning finns i drift i Värnamo. Förstudier har gjorts som kommer att leda till nya kraftverk med både trycksatt och atmosfärisk förgasning. Förgasningstekniken utvecklas också för pappersindustrins svartlut. Det medför att gasturbiner och ångturbiner kan kombineras vid produktion av elektricitet. Gasen renas och blir bränsle samtidigt som kok-kemikalierna återvinns. Detta ökar effektiviteten. Om tekniken blir kommersiell och landets sulfatmassabruk använder den kan deras elproduktion på sikt fördubblas till ungefär 10 TWh per år. På vindkraftsområdet är utvecklingen inriktad mot teknik som bättre tar tillvara de stordriftsfördelar som ges i goda vindlägen och ute till havs. Världens första havsbaserade vindkraftsverk finns utanför Blekinge. Nu satsar vi stort på utbyggnad och utvecklar styrsystem som skulle kunna möjliggöra vindkraftsparker i havet. Forsknings och utveckling rörande solceller befinner sig idag i en genombrottssituation. Även om Sverige har ett mindre gynnsamt geografiskt läge för elproduktion med solceller är detta en lovande utvecklingslinje. I vårt land bedrivs en internationellt framgångsrik forskning. Utvecklingen är inriktad på att sänka kostnaderna för solceller. Det finns förutsättningar för tillverkning av tunnfilmsbaserade applikationer i industriell skala. Tillverkningsprocessen för solvärmefångarna ska utvecklas och rationaliseras. För framtiden krävs flexibla energisystem, med både storskaliga och lokala tillämpningar. Vi behöver förbättra och utveckla tekniken för överföring, distribution och lagring av energi. Elöverföring och eldistribution i både stor och liten skala är centralt. En utvecklad teknik för lagring av värme och el är avgörande om vi ska kunna utnyttja solenergi och vindkraft i stor skala. En effektiv användning av energi är viktig. Exempelvis har det under de senaste årtiondena skett en kraftig minskning av den el som går åt i pappers- och massaindustrin för att få fram ett ton massa. Det är satsningar där staten ofta bidragit i starten för att stödja utvecklingen och införandet av ny teknik. Denna samverkan ska fortsätta. Den svenska industrin är ofta energikrävande, men energin ska användas effektivt. Ur programmen kommer ny teknik att födas. Ny kunskap och nya lösningar som innebär att nya steg på vägen mot det ekologiskt uthålliga samhället kan tas. Därmed fullföljer vi modernismens tradition. Vi låter förnuftet och utvecklingsoptimismen styra vårt politiska handlande. Men omställningen av energisystemet lägger också grunden för nya jobb. Det ger möjligheter till nya marknader, nya produkter och nya företag. Det land och de företag som banar väg för det nya kommer att ha enorma fördelar. Det positiva idag är att industri och näringsliv i mycket visar stort miljöengagemang och ser den enorma utvecklingspotential som ligger i en ekologisk utveckling. När jag reser runt i Sverige ser jag den stora skillnaden mellan lokalt, konkret miljötänkande i produktionen, i varor och tjänster, och den storvulna retorik som levereras av näringslivets intresseorganisationer framför fotoblixtar och radiomikrofoner. På område efter området ligger vårt land i framkant när det gäller att göra ekologiska lösningar kommersiella. Det är skillnad mellan resultat och retorik. Till skillnad från oss socialdemokrater verkar folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna tro att framtidens industriella utveckling söks i gårdagen. Många inslag och strukturer från det fullmogna industrisamhället kommer bestå och leva vidare in i framtiden. Men mycket nytt kommer att bryta fram. Till detta hör definitivt ett nytt, uthålligt energisystem. Kritiken från konservativa kretsar mot regeringens energipolitik är därför dammigt ålderdomlig och hopplöst omodern. Tiden har sprungit från de konservativa krafterna i Sverige. Högern har inte förmåga att skapa lösningar på vår tids problem. I grunden handlar det om att de konservativa krafterna inte erkänner att det nya samhälle som ny bryter fram förutsätter djärva visioner och en aktiv politik. Men också insikten om modernismens möjligheter. Då duger det inte att vänta och se. Då håller det inte att passivt förlita sig till marknadskrafterna. Reagan- och Thatchereran är över. Den nyliberala epoken är slut. Nu är det innovatörernas och samhällsbyggarnas tid. Anders Sundström (s) Näringsminister