North Korea’s economy is not exactly in a strong position to withstand much more pressure.
In the 1950s, the North’s economy was better off than the South’s
Carl Bildt, Project Syndicate 19 October 2016
Den (då)nuvarande vice riksbankschefen Villy Bergström reste 1971 till Pyongyang på den nordkoreanska regimens bekostnad.
Tillsammans med sin reskamrat Kurt Wickman skrev han en obehaglig liten bok, Bilder från Nordkorea, på Tidens förlag med dagboksanteckningar och samhällsanalys.
Boken innehåller bland annat det dokument som de överlämnade till nordkoreanerna vid hemresan:
"En av de saker som imponerat på oss är att alla koreanska medborgare tycks ha sina grundläggande behov väl tillgodosedda.
Detta är så mycket mer imponerande som Demokratiska Folkrepubliken Korea var ett underutvecklat land och nästan fullkomligt förstört av USA-imperialismen, så sent som 1953.
Vår självklara slutsats av denna iakttagelse är att den socialistiska samhällsordningen är överlägsen den kapitalistiska."
Sofia Nerbrand, SvD ledarsida 3/10 2005
Bergströms och Wickmans bok kom ut för 33 år sedan och man kan tycka att skönmålningen av en mördarstat - likt mord - skulle vara preskriberad. Wickman har tagit avstånd, men det häpnadsväckande är att Villy Bergström, när han var gäst hos Peter Wolodarski i programmet Studio 8 i TV8 (22/9), vidhåller sina omdömen när boken kommer på tal. Trots att han var trängd sade Bergström: "Vi var imponerade - att det fanns försörjning för befolkningen, sjukvård, skolutbildning." Han fortsatte: "I det läge som Nordkorea befann sig i 1945-50, var en totalplanering överlägsen marknadsekonomin. Då kunde man mobilisera resurserna och få igång ekonomin." Han hävdade även att Nordkorea var bättre än Sydkorea 1971.
"Jag har fyllt 67 år och känner att det är dags att trappa ned. Jag vill hinna med annat också, tillexempel att slutföra ett bokprojekt jag arbetet på länge men också jakt och skogsbruk”.
Riksbanken pressmeddelande 11/10 2005
Sondén i AB 25/2 1969 är en tidstypisk artikel om Korea.
Min replik på Sondén kom givetvis inte in. Orsaken anges i
Karl Vennbergs refusatbrev
Lennart Stridsberg
Bodström fick ständig kritik på ledarsidorna i den borgerliga pressen, vilket i längden blev så irriterande för det splittrade TCO att något måste göras. En utredning kartlade några av de värsta motståndarna bland ledarskribenterna, bland dem Rolf Englund i Nya Wermlands-Tidningen och undertecknad /Mats Johansson/ i Norrköpings Tidningar. Vår belöning blev en mutmiddag för journalister på det för många medlemsmiljoner nyinköpta och lyxrenoverade fackliga slottet Foresta på Lidingö.
Kommentar av Rolf Englund:
Ja, det var en minnesvärd afton, whiskyn serverades i dricksglas. Styrkt av detta lyckades jag övervinna min blyghet och ställa frågan till Lennart Bodström:
- Villket land tycker Du är bäst? Nordkorea eller Sydkorea?
Det kunde, eller ville, Lennart Bodström inte svara på. Min minnesbild är att han sade att det var omöjligt för honom att som representant för Sveriges tjänstemän ta ställning till vilket land som var bäst, Nordkorea eller Sydkora.
Sådan var tidsandan
Läs mer här: http://www.internetional.se/matsjfonderbodis.htm
Se även: Birgitta Dahl
Redan under 1970-talet, när jag forskade om kapitalbildningen i Sverige, oroade jag mig för den nedgång vi då såg i investeringarna som andel av BNP. Under de trettio år som gått har denna oro inte minskat, snarare tvärtom – den har ökat i takt med att den nedåtgående trenden i investeringarna har fortsatt.
Vice riksbankschef Villy Bergström, pressmeddelande Riksbanken 18/1 2005
mer här
Ur Rolf Englund första löntagarfondsartikel, 1974, i Svensk Linje m anl av Bo Södersten och Villy Bergström
Villy Bergström har i sin bok "Kapitalbildning och industriell demokrati" utvecklat tankarna om löntagarägda företag och branschfonder. Vidare har den s-märkte nationalekonomiprofessorn Bo Södersten i Ekonomisk Debatt nyligen diskuterat den arbetarstyrda ekonomin.
Villy Bergström (VB) har skisserat förutsättningarna för branschfonderna och dessas konstruktion på i korthet följande sätt. Enligt VB skulle en lösning efter de linjer som han drar upp skapa förutsättning både för ekonomisk tillväxt och en genomgripande demokratisering av det ekonomiska livet - kort sagt en smidig övergång till en demokratisk socialism.
Han säger att demokratiseringen från två håll blir den kniptångsmanöver, vars skänklar är löntagarnas krav att bli hörda och näringslivets kapitalbehov, som till slut avskaffar kapitalismen i Sverige. ... mer här
Villy Bergström om Lars Jonungs bok "På jakt efter ett nytt ankare. Från fast kronkurs till inflationsmål."
Ekonomisk Debatt 8/2003
"Jag vågade inte säga vad jag trodde"
På morgonen den 19 november 1992 satt Villy
Bergström, då LO-ekonom, och funderade på hur han skulle ducka
för tv-teamets frågor om att kronan skulle släppas fri.
- Jag vågade inte säga vad jag egentligen trodde, att det inte skulle hålla. Jag kunde ju medverkat till att krisen förvärrats om det fortfarande fanns planer på att hålla ut.
Någon timme senare ringde tv-teamet igen och ville komma tillbaka. Den flytande kronkursen var ett faktum. En av de större ekonomiska förändringarna i den svenska ekonomin var ett faktum.
Nu, tio år senare, har vice riksbankschefen Villy Bergström bara gott att säga om den flytande växelkursen.
- Land efter land går nu över till det här så det blir mer och mer etablerat. Det har ju gått väldigt bra och inflationen har hållit sig på låg nivå.
- Tillväxten har varit högre än tidigare. Vi har fått stabilitet. När det har blivit störningar, till exempel när vi fick väldigt höga bensinpriser häromåret , så trodde folk ändå på inflationsmålet. Jag tror att en fast växelkurs aldrig satte sig som ett politiskt mål, det blev för abstrakt. Men två procents inflation är något man kan begripa hemma vid köksbordet.
Nackdelarna har vi inte sett. Ännu.
- Det kommer naturligtvis att dyka upp problem med det här också, som vi inte förutser i dag. Jag tycker att en fråga som man undrar över är om det är så att stabila priser och flytande växelkurser tenderar att ge bubblor. Det finns sådana hypoteser. Vi har ju sett den här IT-bubblan. Det är en annan typ av konjunktursvängning vi har haft nu än vi hade under regleringsperioden. Det är mer som på 20- och 30-talet. Det är en enorm optimism, överinvesteringar som drar i väg aktiekurser och kapacitetsutbyggnad. Det byggs in en överoptimism i systemet när man har låg inflation och låga räntor. Och sedan kollapsar det.
Att kronan skulle flyta var nödvändigt, säger Bergström.
Men däremot är han mycket kritisk till det politiska spel som föregick förändringen, från att prioritera den fulla sysselsättningen till att i stället sätta inflationsmålet främst.
Väljarna har förts bakom ljuset av politiker som dragit sig för att tala om de verkliga konsekvenserna av den förda politiken.
- En anledning till att det politiska systemet har väldigt låg uppskattning hos folket i dag tror jag är stabiliseringspolitiken som genomfördes utan att folk var förberedda på det.
- När man skrev in i finansplanen 1991 att inflationsbekämpningen ska överordnas alla andra mål, förstod man då att det skulle leda till massarbetslöshet? Det vore väldigt konstigt om man inte insåg det. Där tycker inte jag att man talade klartext om riskerna.
Socialdemokratin gick då från att vara ett 45-procentsparti till att ligga på omkring 28 procent.
- Det tror jag har att göra med saneringspolitiken och EU-omröstningen. Den ledde till en massa effekter som man sa inte skulle komma. Det hade varit rimligare att Ingvar Carlsson testat opinionen. Man skulle fört ut frågan till arbetarkommuner och fackföreningar att vi tror inte att neutralitetsfrågan är lika brännande och att vi klarar en liberalare alkoholpolitik Men det kom ju steg för steg.
Risken är att samma spel upprepas vid folkomröstningen om EMU.
- Det som har skett borde vara en varning. Jag tror det blir en öppnare kamp, för det finns mer framstående personer med prestige på nej-sidan den här gången. Men vad jag sett hittills från ja-sidan är argument som att vi ska få lägre priser och högre tillväxt. Det är nivån på debatten. Det är på en oerhört förenklad nivå. Det känns tungt.
"Jag har aldrig tidigare upplevt
manipulation, mörkande och 'låtsaspolitik' som i fråga om
Sveriges relationer till EU"
Villy Bergström
DN 2002-11-05
Har Sverige förbundit sig att gå
med i EMU?
Villy Bergström: Ja, vi har skrivit på
Maastrichtavtalet och när villkoren är uppfyllda måste vi
gå med.
Huvudfrågan undviks alltså,
nämligen hur en fristående riksbank med det enda målet att
hålla inflationen vid två procent, skall kunna kombineras med en
politik på efterfrågesidan som för upp tillväxten mot
fyra procent eller mer per år.
Ledare Villy Bergström
98-04-17 i Dala-Demokraten
EU är en skvader
Dala-Demokraten 97-06-19
Det är svårt att
tänka sig en enskild fråga som har större betydelse för
den samlade fackföreningsrörelsen än den europeiska
valutaunionen, EMU
Dala-Demokraten 96-10-03
Bengt
Dennis har aldrig visat prov på några sammanhängande
teoretiska insikter.
Därför förstod han inte vad
avregleringen skulle medföra: Snabbt växande krediter till
fastighetsbeståndet, stigande nominella
förmögenhetsvärden, stigande real subventionsnivå i
bostadsbygandet, spekulationsbyggen och en konsumtionstillväxt hos
hushållen på cirka fem procent per år.
Har Sverige förbundit sig att
gå med i EMU?
- Ja, vi har skrivit på Maastrichtavtalet och
när villkoren är uppfyllda måste vi gå med.
Men
vad händer om det blir nej i en folkomröstning?
- Då
blir det ett problem, säger Villy Bergström.
DN/TT 2002-11-03
"Jag har aldrig tidigare upplevt
manipulation, mörkande och 'låtsaspolitik' som i fråga om
Sveriges relationer till EU"
Villy Bergström DN 2002-11-05
Villy Bergström framhåller att Sverige har skrivit på Maastrichtfördraget, som innebär en skyldighet att gå med i EMU så snart inträdesvillkoren är uppfyllda. Men denna följd av EU-medlemskapet nämndes inte av politikerna före folkomröstningen på hösten 1994, hävdar han. Det är i en debattbok kring den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus 100-årsjubileum som Villy Bergström framför sin kritiska uppfattning.
"Jag har aldrig tidigare upplevt manipulation, mörkande och 'låtsaspolitik' som i fråga om Sveriges relationer till EU. Beskeden har varit glidande och oklara men har gett intrycket att EU-medlemskapet skulle betyda mycket mindre genomgripande förändringar, än vad som hittills blivit fallet", skriver han.
Janerik Larsson:
Jag kan
försäkra Berntson att om ett EMU-medlemskap funnits med i ja-sidans
argumentation
skulle Sverige i dag inte varit medlem i EU.