Bildt och Mona försvarar kronkursen
News Home
Index - News - 1992 - EMU - Cataclysm - Economics - Wall Street - US Dollar
Sluta dalta med krisbankerna
Lettland
Den svenska regeringen tycks mest oroa sig för SEB:s och Swedbanks väl och ve.
Om bankerna inte klarar en lettisk devalvering och inta kan få ägarna att skjuta till nya pengar så får vi väl helt enkelt ta och förstatliga dem, rekonstruera och sälja dem vidare med god förtjänst om några år.
Det är inte marknadsekonomins undergång att två på vissa sätt illa skötta banker går i sank, snarare tvärtom.
Pekka Kääntä VA blog 10/6 2009
Sluta dalta med krisbankerna
Svajande storbanker hålls under armarna med hjälp av statliga insatser, läs subventioner,
där staten och skattebetalarna bär en allt större del av riskerna utan att få eller ta betalt.
Per Lindvall e24.se 2009-06-10
Det är dags att tala klartext. Regeringen måste kräva att ägarna till krisbankerna Swedbank och SEB skjuter till nytt riktigt riskkapital, annars får staten gå in själv. För det måste vara ett slut på detta ”lettfotade” limbodansande där skattebetalarna tar allt mer av risken utan att få betalt för det.
För svensk del handlar det främst om Swedbank men även om SEB, där statens insatser i form av sänkt styrränta, Riksbankens allt större utlåning, det statliga garantiprogrammet och insättningsgarantin har utvecklats till allt större subventioner av deras refinansiering i takt med att riskerna i deras balansräkningar (framför allt utlåningen i Baltikum och Östeuropa) har blivit allt mer uppenbara.
Riksbanken skriver exempelvis att ”i ett internationellt perspektiv är de svenska bankerna i nuläget välkapitaliserade”.
Riksbanken borde veta bättre. Det handlar mer om hur riskerna i balansräkningen ser ut än om ett par procentenheter hit eller dit i ”kärnprimärrelationen” och dessa risker har inte Basel II-reglerna fångat.
För Swedbank som är den mest riskfyllda banken är dessa subventioner uppenbart störst. Ett tydligt exempel är den statliga garantin som banken utnyttjat för 243 miljarder kronor av sin upplåning.
För detta betalar Swedbank en garantiavgift på 0,5 procent plus det genomsnittliga priset för att försäkra sig mot risken att banken ställer in betalningarna
(så kallade ”Credit Default Swaps”, CDS) före den 31 augusti i fjol, vilket var 0,33 procent.
Idag kostar det tre procent av kreditbeloppet att försäkra sig mot betalningsinställelse för Swedbanks icke garanterade femåriga euroobligation.
Det är dubbelt upp mot SEB och tre gånger högre än SHB och Nordea. Utgår man från CDS-priset på de icke garanterade obligationerna så är subventionen värd upp emot fem miljarder kronor på årsbasis.
Samma sak gäller insättningsgarantin för inlåning upp till 500 000 kronor, för vilken bankerna betalar 0,1 procent. Även detta blir en stor subvention för de mest riskfyllda bankerna.
Det är bara att räkna ut vad det skulle kosta för Swedbank att ersätta inlåning från allmänheten med icke garanterad upplåning via kapitalmarknaden
Letting the banks out of Tarp at this point was premature. Supposedly weaned off public support, the 10 had to demonstrate they could raise funds without government guarantees. The temporary liquidity guarantee programme, however, remains available to them.
In effect subsidised by the government, but freed from Tarp rules on compensation and hiring, they can poach both staff and business from competitors still in Tarp.
This is more regulatory discrimination than it is restitution of market discipline.
Financial Times, editorial June 10 2009
Even worse is that, for these 10, Tarp has been terminated without addressing the problem that it was supposed to stave off.
That problem – or so many thought in the chaos that followed Lehman Brothers’ collapse – was that some banks are too big to be allowed to fail, lest they drag the whole financial system down with them.
Thage G Peterson var Swedbanks stämmoordförande
men sedan han kritiserat bankens Baltikumexpansion
tog Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg över klubban.
Affärsvärlden 2008-11-27
Bo Lundgren, som ledde Bildtregeringens insatser för bankerna och nu på Riksgälden administrerar upprepningen, har som "Mr Fix It" turnerat världen runt med denna framgångssaga.
Men det finns skäl att kika närmare på uträkningen... Det allmänna tog på sig kursförluster på omkring 95 miljarder.
Men också bortsett från allt detta är kalkylen missvisande.
Mikael Nyberg, Flamman 11/6 2009